Mirakel.
Jag har levt ett helt liv med pollenallergi. Ett gissel som förvandlat Sveriges enda förlåtande årstider, till slembaserade helveten. En dag förra våren nös jag så okontrollerat i bilen att hela mitt ansikte täcktes med snor och långa strängar förband ratten med min näsa. Det var då jag bestämde mig för att träffa en ny läkare. Under årens lopp har jag annars testat det mesta. Först en radda ointresserade läkare som skrivit ut piller vars enda påtagliga effekt var en narkoleptisk trötthet. Sen testade jag homeopati och akupunktur som lindrade symptomen för en kort tid. Den nya läkaren var specialist på allergier och gjorde tester innan han konstaterade att jag inte alls var allergisk. Jag var överkänslig och behövde ta en nässpray två gånger om dagen under lång tid.
Jag tittade skeptiskt på honom med mina röda ögon, rinnande näsa och kliande hals. Sen följde jag hans ordination utan några som helst förhoppningar om resultat. Men nu står jag här för första gången på 15 år och känner doften av nyklippt gräs, blommande häggar och björkar. Kanske saknar jag mina exploderande nysningar lite grann, men det går nog över det också.
Anders Tempelman
Ansiktsdrag och karaktärsdrag.
Det är fel att dra slutsatser om människors karaktärsdrag baserat på deras fysiska kännetecken. Historien är full att rysliga exempel som lett till rasbiologiska klassifikationer och typologier över brottsliga fysionomier. Om man t ex har ögonen tätt ihop och någonting fåraktigt i blicken, så betyder det bara att ögonen sitter tätt och att blicken är lite ofokuserad. Ingenting mer, ingenting mindre. Vill du bilda dig en uppfattning om andra människors karaktärer, får du lyssna på vad de säger och betrakta vad de gör.
Anders Tempelman
Att bowla naken.
En god vän till mig äger att par bowlinghallar utanför London. Han fick ett samtal för ett tag sedan av någon som frågade om möjligheterna att abonnera en av hans anläggningar. Det är inte helt ovanligt att företag eller barnkalas just hyr hela bowlinghallar. Så min kompis kollade bokningsläget och redogjorde för kostnaderna. Mannen i andra änden var positiv och sa sen att han tillhörde en nudistförening. Min kompis förstod inte riktigt vad det hade med saken att göra, men fick sen klart för sig att de ville bowla nakna. Själv kan jag tänka mig att göra mycket saker naken, men att bowla är inte en av dem. Jag tror inte att jag skulle kunna inta det där slutläget, precis när man släpper iväg klotet, utan att känna mig väldigt…….självmedveten är inte rätt ord, men det är det enda jag kommer på just nu. Och kanske var det den mentala bilden av 10 bowlingbanor med människor i enbart strumpor, bowlingskor och krökta positioner, som fick min kompis att vänligt, men bestämt, tacka nej.
Anders Tempelman
Praktikveckor i London.
Jag följer min äldsta dotter på kvartssamtal till skolan. Fröken är säkert 30 år, själv känner jag mig som 17. Fröken pratar vuxet med min dotter om hur det går och vad hon vill och sen glider samtalet över på praktikveckorna. På Internationell Ekonomi får man nämligen åka till London och praktisera på ett företag i tre veckor. Jag nickar uppskattande mot fröken och motiverar min närvaro med en fråga om vem som ordnar platserna. Hon säger att det gör skolan, om inte föräldrarna själva har kontakter. ”Man kan jobba nästan var som helst, fast inte i en bar förstås” skrattar hon till. ”Så en strippklubb är inte aktuellt då?” slinker det ur mig i ett försök att också vara lite rolig. Min dotter skäms och tittar ner i bordet, fröken ler lite plågat. Jag försöker se ut som om jag har Tourettes syndrom, utan att riktigt en veta vad det innebär. Jag vet bara att jag måste träna på att vara tyst ibland.
Anders Tempelman
Saker man tänker på.
Tänk om alla våra framgångsrika friidrottstejer visar sig vara dopade.
Tänk om Anne Frank var en småtjock man i 40-års åldern.
Tänk om vi får kontakt med intelligent liv på en annan planet.
Tänk om George Bush är den som tar första samtalet.
Tänk om all fisk bara gömmer sig i en hålighet någonstans i världshaven.
Tänk om slussen byggs om någon gång.
Tänk om hundbajspåsarna inte var så lövtunna.
Anders Tempelman
Skumma matvanor.
Idag lagade jag en pasta med köttfärssås baserad på Quorn. Min ena dotter är allergisk mot vete och mjölkprotein och har nu också börjat undvika kött. Min andra dotter är bara allergisk mot pollen, men äter av hävd ingenting som kan vara nyttigt, frånsett just kött. Så numera botaniserar jag friskt i butikshyllor som jag tidigare skytt som pesten. ”Mupphyllan” har jag lite dömande kallat de här avdelningarna för. Hela familjen äter numera pasta gjord på majsmjöl och soyaprodukterna har tagit över helt. Ibland byts även kött mot just Quorn. Alla gillar det, men ingen vet egentligen vad det är. Svamp ryktas det. Jag kryddar i alla fall som en idiot för att det hela ska smaka något och inte upplevas som utfyllandsmaterial i munnen. Sen läste jag i en bok häromdagen att forskarvärlden har svårt att definiera svamp som antingen växt eller djur. Det är en flytande gräns, säger de. Jag upplever att min hund stundvis glider intellektuellt från djurriket till växtriket, men det kanske är en annan sak. Om den här informationen når mina döttrar vet jag faktiskt inte vad vi ska äta framöver. Jag har börjat proväta byggmaterial i hopp om att hitta en kost som inte är så svävande i sin tillhörighet. Glasull och gipsskivor är inte helt hopplösa som kost, förutsatt att man är generös med persilja och dricker sejdlar med starksprit samtidigt. Jag har också börjat fundera över vad fotsvamp egentligen är. Vad vill man helst ha mellan tårna? En växt eller ett djur.
Anders Tempelman
Tibet-Kina 100-0
Kinesiska medier rapporterar om en vapengömma hos tibetanska munkar för att legitimera arresteringar. Vilket härligt gammalt kommunistknep. Snart dyker det väl upp artiklar om Dalai Lama också. Bilder på hans vapengömma i Dharamsala och vittnen som berättar om hans grymhet mot hundvalpar och barn.
Årets stora OS-händelse har redan startat och jag har en känsla av att den kommer att växa kolossalt lagom till invigningen. Protester och bojkott i all ära, men vill man verkligen göra en insats för Tibet ska man förmå företag att dra tillbaka sina investeringar i landet. Det är ett språk alla regimer begriper.
Anders Tempelman