Två gånger om dagen. Så ofta står jag med min eltandborste i handen och munnen. Ändå är det lögn i helvete att komma ihåg vad den heter. Jag vet inte hur många gånger jag köpt nya borsthuvuden till en helt annan maskin. Det är ju precis som med rakblad, de skänker bort hyveln för att sen ta sinnesjukt mycket betalt för nya rakblad. De köper jag också jämt fel av.

Så nu vadar jag in i badrummet och pressar undan förpackningar med tandborsthuvuden och rakblad. Och dammsugarpåsar, jag minns aldrig beteckningen på vår dammsugare. Vad påsarna gör i badrummet är oklart, men de är en del av mitt felköpshav. Och batterier i fel storlek. Jag halkar på dem någonstans i botten av sörjan och får ofrivillig zonterapi.

Någon gång har jag köpt en ny hyvel bara för att sen upptäcka att det är en ny sorts fattning på den som inte passar några av rakbladen i felköpshavet. Desperat har jag prövat att hålla i rakbladen med fingrarna och raka mig, med den lite tråkiga bieffekten att jag blivit av med mitt fingeravtryck, snarare än min skäggväxt. Det är därför de inte släpper in mig i USA längre. Talibanskägget i kombination med avsaknad av fingeravtryck gör dem misstänksamma.