Maffiametoder.
Roberto Saviano är dödshotad för sin bok Gomorra. Själv överlevde jag precis en kupp mot mitt liv i morse när jag upptäckte att min bil varken gick att styra eller kunde bromsa. Jag misstänker starkt att det kan hänga ihop med min enorma glädje över att TV8 bestämt sig för att lägga ner Resumé-TV. Jag kunde inte lägga band på mig och nu har jag en reklam-fatwa på mitt huvud.
Anders Tempelman
Det handlar om att bita ifrån.
Jag har börjat hantera lågkonjunkturen på det enda sätt jag kan - förnekelse. Det är ett grepp jag testat förut med viss framgång och bygger på att jag ökar min konsumtion av det mesta. Jag vill ha extra varmt i huset, extra tänt och köper enbart plockmat från små specialbutiker som tar flera hundra procent mer betalt än andra. Jag kör bil oftare och ryckigare för att kunna öka min bensinförbrukning radiakalt och köper flera resor till exotiska platser som medelsvensson ännu inte hunnit besudla. Det här skapar en väldigt bra känsla, trots att det är en smula destruktivt. (Ungefär som att röka heroin kan jag tänka mig.) Men slutresultatet är ändå övervägande positivt. Konsumtionen överträffar ångesten och jag fylls med en positiv, hoppfull och livsbejakande grundsyn. "Vi ska få se vem som spöar vem" som jag sa till lågkonjunkturen häromdagen när jag köpte mig en vargpäls och ett armbandsur på 2 kilo. Då var lågkonjunkturen djävligt svarslös kan jag säga.
Anders Tempelman
Våldsamma barn.
Jag har fått en ny kompis. Han är 7 år och bor ett par hus ifrån mig. Ibland åker vi till tippen tillsammans och lyssnar på hårdrock hela vägen. Han pratar oavbrutet om tekniska saker som intresserar honom och vilka nya tekniska saker han behöver för att få ett rikare liv. Jag stödjer honom i hans utläggningar och flikar in en eller ett par tekniska insikter. En gång klagade han över att hans pappa hade rest så mycket i jobbet. Jag föreslog pedagogiskt att jag kunde hålla i pappan så att han kunde slå honom. ”Ja, på snoppen. Man är extra känslig där” säger pojken och flinar. ”Ja, det kanske man är” säger jag lite svävande och höjer volymen.
Anders Tempelman
Negativ tillväxt?
Hur går det till när ett uppenbart vilseledande begrepp smyger sig in i mediebevakningen av finanskrisen? "Ordet recession, lågkonjunktur och krasch klingar så negativt" säger en medelålders stekare med byxorna högt uppdragna ovanför det som en gång klassades som hans midja. "Vad tror ni om negativ tillväxt istället?" Det här är tyvärr ett semiotiskt genidrag som kommer att få efterföljare, tro mig. Snart kommer företagsledare att prata om negativ lönsamhet, förbundskaptenen i fotboll om negativa framsteg och läkarna kommer att referera till potensproblem som negativ erektion. Men hur man får en hel journalistkår att svälja och använda det här uppenbart vilseledande ordbygget, går bortom mig.
Anders Tempelman
Tankar från en tank.
Första gången jag testade det här visste jag inte om jag hade anlag för klaustrofobi. Så jag tvingade mina döttrar att testa mig genom att rulla in mig en tjock matta hemma och spela en komplett Helmut Lotti skiva på full volym. (Illegalt nedladdad givetvis, aldrig köpt.) Efter det klarar jag vad som helst och slipper ha paniktankar kring tankens storlek, drunkningsrisken om man somnar, förekomsten av främmande könshår eller risken att bli enormt kissnödig där inne. Nu låg jag obekymrat naken och svävade i beckmörkret. Det enda som hördes var det dova ljudet av fläkten, mitt livsuppehållande system för syresättning. Det fanns avkopplande musik också, som spände brett mellan valsång, delfinkvitter och Absolute Panflöjt. Men jag valde tystnaden och förvandlades till en kol-väte baserad varelse som svävade viktlös i kosmos. Jag somnade och drömde om riksbankschefen i högklackat och prisutvecklingen på kassler. 45 minuter kan gå så fruktansvärt fort ibland.
Anders Tempelman
Min skådespelarkarriär.
Få vet (och ingen bryr sig) att jag hade långt gångna planer på att bli skådespelare som barn. Eftersom min mamma var tv-producent bjöds det på en hel del tillfällen att medverka i rafflande UR-produktioner. Min absoluta artistiska höjdpunkt uppnådde jag i triologin "ABC - Andning, Blödning, Chock". I filmen "Chock" (den avgjort starkaste av de tre) spelar jag brorsan som stjäl sin storebrors moped och åker på en vansinnestur i djupaste Djursholm. Jag förlorar kontrollen över mopeden och hamnar i, just det, chock. Jag fick en stor sårskorpa sminkad på ena kinden och låg därefter en heldag placerad under en moped i ett höstkallt skogsdike. Den förlösande slutscenen är när jag senare hittas och placeras i framstupa sidoläge. Inte ett öga var torrt och blåskatarren var ett faktum. Ca 8 år senare sitter jag i den stora samlingssalen på ett regemente i Strängnäs och ska genomgå en kurs i, just det, ABC. Skrattsalvan som fyller salongen när jag dyker upp på vita duken har haft en viss effekt på mitt yrkesval.
Anders Tempelman
Oroande information.
Min naprapat tycker att jag är lite stel och har rekommenderat en thailändsk massös som han menar är enormt skicklig. Han säger i förbifarten att jag ska behålla kalsongerna på och hälsa från honom, så att hon inte ger mig "extra behandling". Jag tittar lite frågande på honom och han förklarar pedagogiskt att hon annars kan börja utföra sexuella tjänster. Jag säger att jag ska lägga det på minnet, men att jag redan känner mig mycket rörligare nu.
Anders Tempelman