Himmelriket för dumskallar.
Av en slump besökte jag Radio Islams sajt häromdagen. Nog för att jag är för yttrandefrihet, men det här är någonting annat. En veritabel orgie i fördomar, okunnighet och hat riktat mot framför allt judar. Det var lite av en chock att se sidor där kända svenskar med judisk bakgrund fanns med på bild och med nedvärderande texter. En vän berättade att sajten ligger i New Mexico, där man kan sprida allt ifrån barnporr till manualer för framställning av saringas utan att någon ingriper. Så praktiskt. En del i chocken låg nog i att jag just läst ut ”Hur man botar en fanatiker” av Amos Oz. En begåvad och ödmjuk bok om hur man skulle kunna lösa de judisk-muslimska låsningarna. Men frågan är om inte Radio Islams sajt är mest besvärande för den förkrossande majoriteten av världens muslimer? De som inte är fundamentalister utan vanliga, begåvade människor.
Anders Tempelman
Universums råttor.
Forskarvärlden jublar. En ny planet, Gliese 581, har hittats 20,5 ljusår från Jorden. En liten oförstörd pärla med förutsättningar för liv. Är inte det här typiskt? Istället för att städa upp på hemmaplan så letar vi efter en ny planet att köra fullkomligt i botten. Jag ser hur homo-sapiens flyttar från planet till planet i universum och utrotar allt eventuellt liv som fanns där från början. Vi har inte lärt oss någonting, vi förbrukar alla resurser, äter upp allt som rör sig och kanske startar vi ett par religioner som utlöser ett par krig. Sen drar vi vidare och lämnar en rykande soptipp efter oss. Kanske sitter en spröd varelse på Gliese 581 just nu och blickar upp mot natthimlen. Han undrar om han är ensam i universum när han ser ett ljussken närma sig. Han står med öppna armar och strålar när en armada av universums råttor går in för landning. Jag vet inte, är jag negativ nu?
Terrorns ansikte
Anders Tempelman
Motorsågsmassakern.
Jag har just låtit döda tre tallar på min tomt. De stod i vägen och skräpade ner, är mitt lama försvar. Tre stolta tallar, säkert dubbelt så gamla som jag, syreproducerade, koldioxidkonsumerande och skitfula. Hade de varit vackra att se på kanske jag hade skonat dem. Men nu blev det ett rent beställningsjobb. Brandmännen kom en dag, fällde träden, tog bort allt ris och lämnade stammarna uppsågade på tomten som likdelar. Min plan var att jag skulle hyra en vedklyv och skaffa mig ett vedlager inför vintern. Men när jag såg kubikmetrarna framför mig, blev jag bara väldigt matt. Så jag satte ut en annons på Blocket och erbjöd gratis ved mot avhämtning. Jag har ju i ett tidigare inlägg beklagat slöseriet med träd, i synnerhet när de används för direktreklam. Det enda jag kan vara riktigt säker på är att mina träd inte fälldes för att berätta vilka låga priser de har på fläskfärs på Lidl. Det känns mycket bättre när jag tänker på det.
Anders Tempelman
Hur många träd ryms i en brevlåda?
Det är väl inte bara jag som skräms över hur mycket direktreklam som fyller brevlådan varje dag? Tjocka packar med erbjudanden som jag inte är intresserad av och som jag kastar direkt i tunnan för tidningsåtervinning. (Det är ju inte tidningar i egentlig mening, men det känns bättre att slänga eländet där än i soporna.) Telefonkatalogen vill jag inte ens prata om. Hur många år till ska Eniro trycka och frakta ut någonting som mest liknar en bojsten och som jag inte har bläddrat i de senaste 10 åren? Jag kastar den inplastade besten direkt när den anländer och mår dåligt varje gång. Jag mår också illa av utskicken från en lokal mäklare som låtit avbilda sig själv med en telefon intill örat, samtidigt som han tittar lömskt på mig. Vad är det han vill ha sagt? ”Det går bra för mig, jag är upptagen.” ”Jag sitter vid telefonen och inväntar ditt samtal.” Om jag träffar honom någon gång ska jag pressa ner honom i tidningsåtervinningen också med allt annat skräp.
Anders Tempelman
Jag och Kurt Vonnegut.
En riktigt kär vän har dött. Vår relation sträcker sig långt tillbaka i tiden och han var en av de författare som präglat mig mest. Min vana trogen läser jag allt av författare som jag verkligen gillar. I Kurts fall blir det rätt många böcker, varav en del är helt oförglömliga. Jag minns att i en av hans senaste böcker, så sa han farväl till sina läsare och sa att det här skulle bli hans absolut sista bok. Det blev en till efter det, vilket är så typiskt honom. Kurt blev 84 år och rökte två paket Pall Mall utan filter varje dag. Länge trodde jag att vi fyllde år på samma dag, vilket ingav mig en känsla av samhörighet och betydelse. Rätt nyligen fick jag klart för mig att jag tagit miste på en dag, vilket snabbt fick mig att återgå till mitt gamla vanliga hopplösa jag.
Trapphushumor
Anders Tempelman