Get in touch

 

           

123 Street Avenue, City Town, 99999

(123) 555-6789

email@address.com

 

You can set your address, phone number, email and site description in the settings tab.
Link to read me page with more information.

Blogg

Bekämpning av rasism, en snabbkurs.

anders tempelman

Bekämpning av rasism, en snabbkurs

Eftersom EU-valet med all önskvärd tydlighet visat att inte ett enda anti-rasistiskt argument haft något som helst genomslag, så ringde de desperat från Socialdepartementet till mig.

-Rasister och främlingsfientliga lyssnar ju inte på förnuft. De vrider statistik till egna syften, snyftade Departementssekreteraren uppgivet över en papperskopp med pulverchoklad.

Jag stod och tittade ut på Fredsgatan genom fönstret och trummade lite otåligt med fingrarna på rutan. 

-Vi har ju sett till så att det skrivits ”öppna brev” av alla möjliga kända personer och även om vi inte startar, så har vi i alla fall stöttat anti-rasistiska manifestationer. Vi har finansierat böcker, tv-program, utbildningar, gjort kampanjer som fått jättemånga facebook-likes och allt som står i vår makt, fortsatte han och hade svårt att hålla tillbaka tårarna. 

-Men problemet är att ni helt glömt bort att prata med dem som faktiskt är problemet.

-Har vi?

-Allt ni gjort vänder sig till folk som redan håller med. Ni måste prata med motståndarna. 

Jag fattade den röda tuschpennan och kontrollerade först att det stod PERMANENT på den, innan jag började skriva på whiteboarden.

1. Vem pratar du med?

-Och när du pratar med en motståndare, så talar du egentligen inte till personen mitt emot. Han eller hon kommer nämligen inte att ändra ståndpunkt under samtalets gång. Den du egentligen pratar med är personerna som följer diskussionen och som överväger eller redan har valt att rösta på t ex SD. Det är de personerna du ska beröra med ditt budskap. Om du har det i åtanke, så kommer du medvetet att göra val av budskap och formuleringar som når fram mycket effektivare.

-Prata till de andra, mumlade Departementssekreteraren och antecknade i sitt block samtidigt som jag var i full färd med nästa rubrik på tavlan.

2. Utgå ifrån där mottagaren befinner sig.

-Ni måste våga att ta ett samtal där ni utgår ifrån där mottagarna befinner sig, vilket är grunden för all framgångsrik kommunikation.

-Men vi kan ju inte hålla med dem? Det kan du inte mena Anders? sa Departementssekreteraren och blinkade lite nervöst.

-Om du vill förändra en människas attityder, så måste du börja där han är. Inte där du vill att han ska vara. I en debatt med t ex SD så måste du leva dig in i att de som röstar på dem har ett sätt att se på saker och ting som du måste visa att du förstår. Du behöver kvittera deras oro, kanske till och med hålla med om några problemställningar och sen presentera din syn på hur man löser det. Inte bli arg, inte fördöma, men gärna ställa intresserade följdfrågor för att därigenom tvinga dem att synliggöra sin okunnighet och människosyn.

-Jag tror jag fattar. Som att fiska, när gäddan huggit så ger man mer lina? sa Departementssekreteraren och sög på bläckpennan så att tänderna missfärgades.

-Inte riktigt, men nära nog, sa jag och fortsatte på tavlan.

3. Skapa utrymme för reträtt. 

-Om jag är nazist och alla skriker åt mig att jag är idiot så ökar inte direkt utrymmet för att ångra sig. Tvärt om, ju mer isolerad och utanför jag känner mig, desto mer kommer jag att bita mig fast i den lilla trygghet jag funnit. Därför måste du skapa förutsättningar för ånger och reträtt utan att din motpart tappar ansiktet. Och återigen, du pratar med människorna som lyssnar, inte nödvändigtvis personen du talar med.

Jag satte på locket på tuschpennan och kastade den på bordet framför Departementssekreteraren som nu sugit så mycket bläck ur pennan att hela munnen och hakan var helt blåsvart.

-Fantastiskt, sa han och log ett helt tandlöst leende mot mig. Att det var så enkelt.

-Så fruktansvärt svårt, menar du väl ändå? sa jag och lämnade byggnaden med en stark känsla av hopplöshet.